Men det finns ett frågetecken.
I samband med att regeringen presenterade sin budgetproposition för 2017 presenterade man också en strategi för hållbar konsumtion (pdf).
I denna strategi går regeringen igenom vad man i ett första steg vill göra för att underlätta för människor att konsumera mer hållbart. Det handlar bland annat om att öka kunskaperna om konsumtionens konsekvenser. Det handlar också om att fasa ut skadliga kemikalier och om att stimulera vissa beteendemönster, exempelvis genom att underlätta för reparationer, delning och återanvändning av produkter och varor.
Tre områden lägger regeringen dock särskilt vikt vid; transporter, boende och livsmedel.
Då det gäller hållbara transporter kan man bland annat läsa i strategin:
En rad insatser görs för att främja att enskilda personer färdas med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Omfattande satsningar har gjorts för att förbättra kollektivtrafiken på landsbygden och statliga stöd ges via stadsmiljöavtalen till kommunernas arbete med hållbara städer och kollektivtrafik i tätort. Ekonomiska satsningar har också gjorts för att främja cykling och en cykelstrategi håller på att tas fram. Vidare avsätts ytterligare medel för stöd till lokala klimatinvesteringar, exempelvis satsningar på biogas eller laddningsstationer för elfordon. När det gäller att främja en miljömässigt mer hållbar användning av inrikes transporter är energi- och koldioxidskatterna på drivmedel ett grundläggande styrmedel.
Regeringens strategi innehåller liknande exempel då det gäller boende. Men om livsmedel står det i princip endast att regeringen "för närvarande arbetar med en livsmedelsstrategi" - något som statsminister Stefan Löfven (S) aviserade redan i sin första regeringsförklaring för två år sedan, då han sa:
- En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja ökad svensk och ekologisk matkonsumtion.
Frågan om en livsmedelsstrategi ligger formellt sett på landsbygdsminister Sven-Erik Buchts (S) bord. Men när Supermiljöloggen nyligen fick en pratstund med konsumentminister Per Bolund (MP) ställdes frågan om vad status egentligen är kring detta arbete.
[caption id="attachment-32640" align="alignleft" width="245"]
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet[/caption]
- Livsmedel är ett av de tre områden som verkligen bidrar till klimatpåverkan från konsumenternas sida. Man pratar ofta om bilen, biffen och bostaden. Det jag kan säga om livsmedelsstrategin är att det har pågått en beredning på regeringskansliet, och det pågår också diskussioner inom riksdagen för att få så stor samsyn som möjligt i dessa frågor. Men exakt var processen ligger nu, det kan jag inte svara på.
Stefan Löfven återkom till livsmedelsstrategin också i 2016 års regeringsförklaring. Bland annat sa han då att den ökade efterfrågan på ekologiska produkter ska mötas. Hur ser du på det?
- Konsumenterna rör sig redan och vill ha mer ekologiskt. Regeringen har också avsatt pengar för att få igång omställningen i svenskt lantbruk. Men om inte producenterna hänger med kommer det leda till en ökad importandel av livsmedel, vilket verkligen är helt fel riktning. Här finns absolut en oro jag kan känna. Jag ser ju det här som en stor möjlighet för svenska livsmedelsproducenter att ta hem marknadsandelar. Men då kan de inte vara så trögrörliga utan de måste börja agera.
_____
Se också:
Seminarium om strategin för hållbar konsumtion
Läs också:
Supermiljöbloggen: Så kan Sverige få en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion
Aktuell Hållbarhet: ”Nu lanserar regeringen en strategi för hållbar konsumtion”
CNN: Sweden wants to give you money back for fixing things
The Guardian: Sweden to give tax breaks for repairs